Läste nyss i en blogg, vilken det var vill jag inte nämna, men jag blir både ledsen, arg & besviken när jag läser sånt som denne person skrivit.
Denna person var en gång i tiden en av mina närmsta vänner, men även om läget är som det är idag, så bryr jag mig fortfarande lika mkt.
Jag har hört alldeles för mkt nu, och jag har märkt själv hur sjukt vissa föräldrar tänker, och jag kan fortfarande sitta och fråga mig själv hur fan man kan behandla sina egna barn på detta vis... Dessa barn som är ens eget kött och blod.
Borde desperata idioter få skaffa sig barn? För att sedan gå skilda vägar & skaffa nya män/kvinnor för sin egen skull? Flytta land och rike runt för sitt eget välmående där barnen bara kastas med & aldrig får landa och sätta sina "rötter"? Att barnen inte kan få gå mer än en termin i skolan innan förhållandet rasar & mamman/pappan flyttar ytterligare 10 mil bort? Att hela barnets skolgång gått åt helvete på grund av sin förälders behov av män/kvinnor? Jag blir så arg!

Eller ta ett annat exempel.
Ens förälder hittar en ny, skaffar sig en unge "Ojdå!" det tar ett tag... "Men oj, en unge till? Nu får det allt räcka!" så dröjer det något år... "Men gud, en unge till!??!?, detta funkar ju inte!! Nu får jag nog gå och klippa bollarna!!"
Eeh.. Eeh.. Hee! Förhållandet går åt helvete, man börjar supa sig askalas och gör sedan våldsamma besök hos mamman & barnen för att sedan bli förbannad för att man inte får komma in, och tar bästa möjliga sätt för att få försäkra sina tre SMÅ barn om att man aldrig mer vill veta av dom...

Samhället vi lever i är misär!
Skott i nacken på idioterna? Snälla?
Jag skulle nog till och med kunna betala för det om jag fick möjligheten att göra det.

Eller kanske dela ut pungsparkar? (ja, jag har fått det ordet på hjärnan...)
Fast,.. Då får man ju tänka på att den jäveln dessutom är kastrerad & antagligen har så liten kuk att han måste locka ut den med socker & en pincett.