Hem, ljuva hem.

Skönt att vara hemma, men ska jag vara helt ärlig så hade jag gärna stannat kvar på samma plats ett tag till. Återigen sitter man hemma och ser folks vidriga falskhet. Men vem är jag att sitta och irritera mig för det egentligen? Livet är för kort för att haka upp sig på någonting så simpelt, men när det är folk i ens närhet som bevisar det så väl så kan man inte bli annat än både irriterad och jävligt besviken.

Vad är egentligen meningen med att sitta och baktala en person så jävla illa och sedan låtsas som ingenting? Hur fan kan man ens ha ett samvete att snacka så jävla mkt skit om någon och sedan se personen i ögonen och låtsas vara dennes vän? Helt sick!

"Döm aldrig en människa innan du känner till dess personlighet!"
Lika jävla sant som det är skrivet, och det har jag för en gång skull lärt mig.

Ingen har över huvud taget anledning att ta mig för givet, för vart fan finns ni andra när jag ber om det!?




Nu ska jag ut och ta sista blosset, sedan nana.




Kommentera inlägget här:
Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?